Överblick

Målsättningen med TPR® Träningsprogram för dig som fått en cancer-diagnos är att stärka din kropp och förbättra din kondition samtidigt som du:

  • Förbättrar funktionsförmågan
  • Motverkar orkeslöshet
  • Minskar behandlingsbiverkningar med rätt och regelbunden träning

Detta ingår

I träningsprogrammet ingår 8 träningsfilmer med olika fokus. Några syftar till att förbättra/ bibehålla din kondition och styrka. Andra vägleder i avspänning och rörlighetsträning. Övningarna i träningsprogrammen är noga utvalda av läkare och fysioterapeuter samt baseras på FYSS rekommendationer.

TpR® – träning vid cancer-diagnos

Cancer: Träning som del av behandling för vuxna personer under kurativ behandling

  • Du som fått diagnosen cancer bör under din kurativa behandling träna din kondition och dina muskler för att minska cancerrelaterad trötthet och förbättra funktionen.
  • Behandlingsbiverkningar såsom trötthet, illamående och ledvärk kan försvåra för dig att träna regelbundet – men TpR® erbjuder olika typer av pass så du kan anpassa den dagliga träningen till dagsformen.

Köp ditt träningsprogram

199 SEK

Till kassan

TpR- Träning på Recept® erbjuder ingen medicinsk rådgivning. Om du är osäker rådgör med din läkare

Förebygga genom träning — varför?

Kroppen är ”byggd” för rörelse. Om man inte rör sig tillräckligt i vardagen är det viktigt att lägga in träning. Att röra på sig genom träning påverkar flera av kroppens organsystem på ett positivt sätt. Den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet innebär att alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar.

Rätt träning som en del av din behandling

Det finns i dag i huvudsak tre olika behandlingsmetoder mot cancer: kirurgi, strålbehandling och behandling med läkemedel. Ofta används en kombination av de olika behandlingsmetoderna. Behandlingarna leder till sänkt kondition. Individer som har haft en cancersjukdom har i genomsnitt 30 procent lägre kondition (VO2max) än motsvarande grupp utan cancerhistorik.

Träning kan också påverka BMI, blodtryck och diabetes typ 2. Träning påverkar också flera olika organsystem på ett positivt sätt – precis som hos personer som inte har en cancerdiagnos.

Träningen bör ej ligga på en alltför hög intensitet eftersom kroppen direkt efter ett sådant träningspass får ett lite svagare immunsystem, vilket kan ge ökad infektionskänslighet.

Målsättningen med detta program

Målsättning med TpR® träningsprogram för dig som har eller har haft cancer är att öka ditt välmående genom att påverka ditt nerv- och hormonsystem, förbättra din kondition och styrka samt minska sjukdomsrelaterad trötthet. Det syftar även till att stödja dig som kommit igång med träning med hjälp av din fysioterapeut/läkare efter att ha fått din diagnos och som behöver vidmakthålla din träningsnivå.

Programmens upplägg bygger på evidensbaserad träning och motverkar också de riskfaktorer som finns kopplade till cancer såsom Typ 2-diabetes, vikt och BMI.

Vad är cancer?

Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar för vilka celler på ett okontrollerat sätt börjat växa till tumörer. Cancerförekomsten har ökat under de senaste åren. De vanligaste cancerformerna är prostatacancer hos män respektive bröstcancer hos kvinnor. Näst vanligast hudcancer följt av tjocktarmscancer

Effekter av TpR® träningsprogram

Det blir lätt så att man rör sig mindre när man drabbats av cancer och att man kanske inte tror att träning ger samma effekt som innan man fick cancer. Men, många studier har visat att träning i princip har samma positiva effekter under perioder av onkologisk behandling, som för alla friska individer. Exempel på system och effekter är:

  • Om man tränar kondition förbättras konditionen och om man tränar styrketräning förbättras styrkan hos dem som har cancer liksom hos friska.
  • Träning minskar sjukdomsrelaterad trötthet och förbättrar hälsorelaterad livskvalitet. Det skulle också kunna påverka oro och sömn.
  • Gällande illamående vid cancerbehandling har man i några vetenskapliga studier visat att illamående minskar vid träning.
  • Efter träning får nervsystemet en ökad vakenhet och koncentrationsförmåga.
  • Gällande långtidseffekter av träning då man har en cancerdiagnos finns det vetenskapliga sammanställningar som tyder på att det är en minskad risk för återfall och förbättrad överlevnad för bröst-, prostata- och kolorektalcancer hos individer som är fysiskt aktiva.

Kontraindikationer för fysisk aktivitet

Tänk på att det kan finnas allmänna kontraindikationer för fysisk träning. För dig som har en cancerdiagnos finns det inga speciella kontraindikationer.

Men, en strikt kontraindikation för träning är pågående infektion och vid känd infektionskänslighet bör man avvakta med träning på hög intensitet tills infektionskänsligheten minskat. Träningen bör inte ligga på en hög intensitetsnivå.

Vid känd benskörhet och extremt dålig återhämtning under behandling ska träningen anpassas till omständigheterna. Du kan besöka medicinsk personal inför träningsstart så kan de hjälpa dig att bekräfta att TpR®- träningspass ligger på rätt nivå för dig, följa hur träningsnivån fungerar och om du når dina långsiktiga och mer övergripande mål.

Absoluta kontraindikationer

  • Instabil kranskärlssjukdom
  • Okontrollerad hjärtarytmi som medför symptom eller påverkad hemodynamik
  • Symptomgivande, svår aortastenos
  • Okontrollerad symptomgivande hjärtsvikt
  • Akut lungemboli
  • Akut myokardit eller perikardit
  • Misstänkt eller känd aortadissektion
  • Akut systemisk infektion, inkluderande feber, muskelvärk, svullna lymfkörtlar
  • Kraftigt förhöjt blodtryck; >200/115 mm Hg systoliskt/diastoliskt tryck

Relativa kontraindikationer

  • Måttlig aortastenos
  • Elektrolytrubbningar (hypokalemi, hypomagnesemi)
  • Uttalad hypertoni (över grad 3), d.v.s systoliskt blodtryck >180 mm Hg och dyastoliskt blodtryck >110 mm Hg i vila, men under 200/115 mm Hg
  • Takyarytmi eller bradyarytmi (om ej frisk idrottare)
  • Höggradigt AV-block
  • Kammaraneurysm
  • Kardiomyopatier, eller andra utflödesobstruktioner
  • Neuromuskulära, muskuloskeletala eller reumatiska sjukdomar, som kan förvärras av fysisk aktivitet
  • Okontrollerad metabol sjukdom (diabetes mellitus, tyreotoxikos eller myxödem)
  • Kronisk infektiös sjukdom (mononukleos, hepatit, aids)
  • Mental eller fysisk nedsättning, som leder till oförmåga att vara fysisk aktiv på adekvat nivå.

REFERENS:
Fyss 2017-fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling